Ärvdabalken (1958:637) och arvsklasserna

Om du inte är gift, har ingått partnerskap eller har skrivit ett testamente så fördelas din kvarlåtenskap enligt ärvdabalkens regler. Man delar då in dina arvtagare i tre klasser:

1. Första arvsklassen

Hit hör dina bröstarvingar, dvs dina barn, barnbarn osv. Varje arvinge får en lika stor del att dela på och är någon i första ledet avlidet så ärver dennes arvingar den laglotten.

Exempel: Lars, ensamstående, har tre barn varav två är i livet. Det avlidna barnet efterlämnar två barn, dvs Lars barnbarn. När Lars avlider delas hans kvarlåtenskap, låt oss säga 150 000 kronor, upp i tre lika stora delar, dvs 50 000 kronor/del. Hans barn som är i livet får alltså 1/3 (50 000 kronor) vardera, och hans två barnbarn får dela på den tredjedel som deras förälder skulle ha fått om denne hade varit i livet och erhåller således 25 000 kronor vardera.

Fosterbarn och styvbarn ärver endast om det finns ett testamente till deras fördel.

2. Andra arvsklassen

Hit hör i första hand dina föräldrar och i andra hand dina syskon och sedan deras barn. Dessa ärver endast om det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen.

Arvsfördelningen är likadan som i första exemplet, dvs alla får lika stora delar.

3. Tredje arvsklassen

Den sista arvsklassen utgörs av i första hand dina mor/farföräldrar och om de inte längre lever så ärver deras barn, dvs dina mostrar/fastrar/morbröder/farbröder. Kusiner är inte arvsberättigade och detsamma gäller för denna arvsklass som för de andra: de ärver endast om det inte finns någon arvinge i de två föregående arvsklasserna.

Finns det ingen legal arvinge i arvsklasserna så tillfaller ditt arv den allmänna arvsfonden.

Är du sambo är det därför extra viktigt att skriva ett testamente till varandras förmån då man inte ärver varandra i en sådan relation! Detsamma om du är ensamstående och vill fördela din egendom på ett speciellt sätt.

Inga kommentarer: