Villkor i testamente - Fri förfoganderätt
Om man skriver som villkor i sitt testamente att egendomen skall ärvas med fri förfoganderätt så innebär det att arvtagaren har rätt att disponera över arvet och förbruka det men får inte testamentera bort det.
Villkor i testamentet - enskild egendom
Som ett villkor i testamentet kan man förordna att det som testamentstagaren (bröstarvinge, särkullbarn, sambo eller annan arvtagare) erhåller i arv (laglott, arvslott osv) skall vara dennes enskilda egendom.
Detta innebär att den egendomen inte kommer att ingå i en bodelning som arvingen eventuellt kan komma att gå igenom med en framtida partner.
Att förordna om att arvet skall vara enskild egendom kan ju vara bra eftersom bodelningar oftast är förenade med oenighet på grund av bråk vid skilsmässa och dylika situationer.
Detta innebär att den egendomen inte kommer att ingå i en bodelning som arvingen eventuellt kan komma att gå igenom med en framtida partner.
Att förordna om att arvet skall vara enskild egendom kan ju vara bra eftersom bodelningar oftast är förenade med oenighet på grund av bråk vid skilsmässa och dylika situationer.
Vem frår skriva ett testamente?
Du kan upprätta ett testamente om du
- Är myndig
- Är psykiskt frisk och har rättslig handlingsförmåga
- Upprättar ditt testamente frivilligt
Vem bör skriva testamente?
Ja, måste man ha ett testamente? Och när är det extra viktigt att tänka på att skriva ett testamente?
Först och främst: Ni som lever som sambor bör absolut skriva ett testamente till förmån för den efterlevande sambon eftersom ni inte ärver varandra. Tänk er själva: ni har levt tillsammans i flera år och en av er går hastigt bort. Har ni inga barn så tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap i första hand dennes föräldrar, syskon osv. Det ni som efterlevande har rätt till är hälften av samboegendom och sambobostad, men inget mer.
Lever ni tillsammans som sambo eller gifta och har särkullbarn är det också bra att skriva ett testamente för att den efterlevande maken/sambon skall kunna sitta i så kallat "orubbat bo" om den ene av er går bort. Då särkullbarn har rätt att få ut sitt arv vid förälderns bortgång kan man genom ett testamente dels vädja till särkullbarnen att vänta med att ta ut sitt arv tills den andre maken avlider men också göra det lättare för den efterlevande maken att lösa ut särkullbarnen då de i sådana fall endast har rätt att få ut sin laglott, dvs halva arvslotten.
Om du är ensamstående med barn kan det också vara bra att skriva ett testamente. Du kan då förordna om överförmyndarspärr på eventuellt arv och skriva in när dina barn skall få tillgång till dessa. Vill du att någon speciell person skall förvalta barnens arv tills de har uppnått en viss ålder så kan du skriva in detta i ditt testamente också.
I övrigt kan sägas att om ni vill ändra på arvsordningen eller vill fördela er kvarlåtenskap på ett visst sätt så skall ni skriva ett testamente, likaså om ni vill att arvet skall följas av speciella villkor.
Först och främst: Ni som lever som sambor bör absolut skriva ett testamente till förmån för den efterlevande sambon eftersom ni inte ärver varandra. Tänk er själva: ni har levt tillsammans i flera år och en av er går hastigt bort. Har ni inga barn så tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap i första hand dennes föräldrar, syskon osv. Det ni som efterlevande har rätt till är hälften av samboegendom och sambobostad, men inget mer.
Lever ni tillsammans som sambo eller gifta och har särkullbarn är det också bra att skriva ett testamente för att den efterlevande maken/sambon skall kunna sitta i så kallat "orubbat bo" om den ene av er går bort. Då särkullbarn har rätt att få ut sitt arv vid förälderns bortgång kan man genom ett testamente dels vädja till särkullbarnen att vänta med att ta ut sitt arv tills den andre maken avlider men också göra det lättare för den efterlevande maken att lösa ut särkullbarnen då de i sådana fall endast har rätt att få ut sin laglott, dvs halva arvslotten.
Om du är ensamstående med barn kan det också vara bra att skriva ett testamente. Du kan då förordna om överförmyndarspärr på eventuellt arv och skriva in när dina barn skall få tillgång till dessa. Vill du att någon speciell person skall förvalta barnens arv tills de har uppnått en viss ålder så kan du skriva in detta i ditt testamente också.
I övrigt kan sägas att om ni vill ändra på arvsordningen eller vill fördela er kvarlåtenskap på ett visst sätt så skall ni skriva ett testamente, likaså om ni vill att arvet skall följas av speciella villkor.
Vad är arvslott och laglott?
Arvslott är den del av kvarlåtenskapen som en legal arvinge har rätt till, det vill säga det dom erhåller. Vilka som är legala arvingar framkommer i tidigare inlägg: Ärvdabalken och arvsklasserna
En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten vilket innebär att en förälder aldrig kan testamentera bort mer än 50% av sin egendom åt någon annan än sina bröstarvingar, dvs "göra barnen arvslösa". Gör föräldern det ändå, så kan bröstarvingarna kräva jämkning av testamentet för att få ut laglotten.
En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten vilket innebär att en förälder aldrig kan testamentera bort mer än 50% av sin egendom åt någon annan än sina bröstarvingar, dvs "göra barnen arvslösa". Gör föräldern det ändå, så kan bröstarvingarna kräva jämkning av testamentet för att få ut laglotten.
Allmänna arvsfonden
Kusiner och mer avlägsna släktingar hade fram till 1928 arvsrätt, och när de togs bort från arvsordningen så instiftade regeringen den allmänna arvsfonden. Innan dess hade pengar som saknade arvingar gått till statskassan, men i och med denna fond skulle de nu tillfalla vård och fostran av barn och unga.
1969 till kom en till målgrupp för fonden: personer med funktionshinder. Än idag ger allmänna arvsfonden sitt stöd till dessa tre grupper i samhället: barn, ungdomar och funktionshindrade.
Det är kammarkollegiet som förvaltar fondens pengar och Arvsfondsdelegationen som beslutar vart pengarna skall gå.
När går då arv till allmänna arvsfonden?
1969 till kom en till målgrupp för fonden: personer med funktionshinder. Än idag ger allmänna arvsfonden sitt stöd till dessa tre grupper i samhället: barn, ungdomar och funktionshindrade.
Det är kammarkollegiet som förvaltar fondens pengar och Arvsfondsdelegationen som beslutar vart pengarna skall gå.
När går då arv till allmänna arvsfonden?
- När en person som inte har några legala arvingar avlider och denne inte har skrivit något testamente till någons annans fördel.
- Genom att allmänna arvsfonden får arvet som gåva.
- Genom att den avlidne har testamenterar arvet till allmänna arvsfonden.
- Genom att allmänna arvsfonden var skriven som förmånstagare till en försäkring.
- Om det finns personer som kan intyga att de har hört den avlidna uttala sig om hur denne velat fördela sitt arv.
- Om det finns närstående, sambo eller annan släkting, som varit exempelvis ekonomiskt beroende av den avlidne eller på annat sätt varit nära.
- Om egendomen är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt. I dessa fall är det oftast naturvårdsverket eller hembygdsföreningar som blir arvtagare.
Ärvdabalken (1958:637) och arvsklasserna
Om du inte är gift, har ingått partnerskap eller har skrivit ett testamente så fördelas din kvarlåtenskap enligt ärvdabalkens regler. Man delar då in dina arvtagare i tre klasser:
1. Första arvsklassen
Hit hör dina bröstarvingar, dvs dina barn, barnbarn osv. Varje arvinge får en lika stor del att dela på och är någon i första ledet avlidet så ärver dennes arvingar den laglotten.
Exempel: Lars, ensamstående, har tre barn varav två är i livet. Det avlidna barnet efterlämnar två barn, dvs Lars barnbarn. När Lars avlider delas hans kvarlåtenskap, låt oss säga 150 000 kronor, upp i tre lika stora delar, dvs 50 000 kronor/del. Hans barn som är i livet får alltså 1/3 (50 000 kronor) vardera, och hans två barnbarn får dela på den tredjedel som deras förälder skulle ha fått om denne hade varit i livet och erhåller således 25 000 kronor vardera.
Fosterbarn och styvbarn ärver endast om det finns ett testamente till deras fördel.
2. Andra arvsklassen
Hit hör i första hand dina föräldrar och i andra hand dina syskon och sedan deras barn. Dessa ärver endast om det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen.
Arvsfördelningen är likadan som i första exemplet, dvs alla får lika stora delar.
3. Tredje arvsklassen
Den sista arvsklassen utgörs av i första hand dina mor/farföräldrar och om de inte längre lever så ärver deras barn, dvs dina mostrar/fastrar/morbröder/farbröder. Kusiner är inte arvsberättigade och detsamma gäller för denna arvsklass som för de andra: de ärver endast om det inte finns någon arvinge i de två föregående arvsklasserna.
Finns det ingen legal arvinge i arvsklasserna så tillfaller ditt arv den allmänna arvsfonden.
Är du sambo är det därför extra viktigt att skriva ett testamente till varandras förmån då man inte ärver varandra i en sådan relation! Detsamma om du är ensamstående och vill fördela din egendom på ett speciellt sätt.
1. Första arvsklassen
Hit hör dina bröstarvingar, dvs dina barn, barnbarn osv. Varje arvinge får en lika stor del att dela på och är någon i första ledet avlidet så ärver dennes arvingar den laglotten.
Exempel: Lars, ensamstående, har tre barn varav två är i livet. Det avlidna barnet efterlämnar två barn, dvs Lars barnbarn. När Lars avlider delas hans kvarlåtenskap, låt oss säga 150 000 kronor, upp i tre lika stora delar, dvs 50 000 kronor/del. Hans barn som är i livet får alltså 1/3 (50 000 kronor) vardera, och hans två barnbarn får dela på den tredjedel som deras förälder skulle ha fått om denne hade varit i livet och erhåller således 25 000 kronor vardera.
Fosterbarn och styvbarn ärver endast om det finns ett testamente till deras fördel.
2. Andra arvsklassen
Hit hör i första hand dina föräldrar och i andra hand dina syskon och sedan deras barn. Dessa ärver endast om det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen.
Arvsfördelningen är likadan som i första exemplet, dvs alla får lika stora delar.
3. Tredje arvsklassen
Den sista arvsklassen utgörs av i första hand dina mor/farföräldrar och om de inte längre lever så ärver deras barn, dvs dina mostrar/fastrar/morbröder/farbröder. Kusiner är inte arvsberättigade och detsamma gäller för denna arvsklass som för de andra: de ärver endast om det inte finns någon arvinge i de två föregående arvsklasserna.
Finns det ingen legal arvinge i arvsklasserna så tillfaller ditt arv den allmänna arvsfonden.
Är du sambo är det därför extra viktigt att skriva ett testamente till varandras förmån då man inte ärver varandra i en sådan relation! Detsamma om du är ensamstående och vill fördela din egendom på ett speciellt sätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
