Allmänna arvsfonden

Kusiner och mer avlägsna släktingar hade fram till 1928 arvsrätt, och när de togs bort från arvsordningen så instiftade regeringen den allmänna arvsfonden. Innan dess hade pengar som saknade arvingar gått till statskassan, men i och med denna fond skulle de nu tillfalla vård och fostran av barn och unga.

1969 till kom en till målgrupp för fonden: personer med funktionshinder. Än idag ger allmänna arvsfonden sitt stöd till dessa tre grupper i samhället: barn, ungdomar och funktionshindrade.

Det är kammarkollegiet som förvaltar fondens pengar och Arvsfondsdelegationen som beslutar vart pengarna skall gå.

När går då arv till allmänna arvsfonden?

1. När en person som inte har några legala arvingar avlider och denne inte har skrivit något testamente till någons annans fördel.
   
2. Genom att allmänna arvsfonden får arvet som gåva.
3. Genom att den avlidne har testamenterar arvet till allmänna arvsfonden.
4. Genom att allmänna arvsfonden var skriven som förmånstagare till en försäkring.

I vissa fall kan allmänna arvsfonden avstå från arv:

1. Om det finns personer som kan intyga att de har hört den avlidna uttala sig om hur denne velat fördela sitt arv.
2. Om det finns närstående, sambo eller annan släkting, som varit exempelvis ekonomiskt beroende av den avlidne eller på annat sätt varit nära.
3. Om egendomen är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt. I dessa fall är det oftast naturvårdsverket eller hembygdsföreningar som blir arvtagare.

Vad som är av intresse för de som är testamentstagare är, att om personen som avlider inte har några legala arvingar (dvs arvingar enligt ärvdabalken, se inlägget innan) så blir allmänna arvsfonden automatiskt dess arvinge TROTS att det finns testamente. I sådana fall skall en kallelse till bodelningen och en kopia på testamentet skickas in till kammarkollegiet i god tid innan bodelningsförrättningen, och när bodelningen väl är klar skall de ha en kopia på denna också innan de godkänner testamentet och de som är testamentstagare får ut sitt arv.

Ärvdabalken (1958:637) och arvsklasserna

Om du inte är gift, har ingått partnerskap eller har skrivit ett testamente så fördelas din kvarlåtenskap enligt ärvdabalkens regler. Man delar då in dina arvtagare i tre klasser:

1. Första arvsklassen

Hit hör dina bröstarvingar, dvs dina barn, barnbarn osv. Varje arvinge får en lika stor del att dela på och är någon i första ledet avlidet så ärver dennes arvingar den laglotten.

Exempel: Lars, ensamstående, har tre barn varav två är i livet. Det avlidna barnet efterlämnar två barn, dvs Lars barnbarn. När Lars avlider delas hans kvarlåtenskap, låt oss säga 150 000 kronor, upp i tre lika stora delar, dvs 50 000 kronor/del. Hans barn som är i livet får alltså 1/3 (50 000 kronor) vardera, och hans två barnbarn får dela på den tredjedel som deras förälder skulle ha fått om denne hade varit i livet och erhåller således 25 000 kronor vardera.

Fosterbarn och styvbarn ärver endast om det finns ett testamente till deras fördel.

2. Andra arvsklassen

Hit hör i första hand dina föräldrar och i andra hand dina syskon och sedan deras barn. Dessa ärver endast om det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen.

Arvsfördelningen är likadan som i första exemplet, dvs alla får lika stora delar.

3. Tredje arvsklassen

Den sista arvsklassen utgörs av i första hand dina mor/farföräldrar och om de inte längre lever så ärver deras barn, dvs dina mostrar/fastrar/morbröder/farbröder. Kusiner är inte arvsberättigade och detsamma gäller för denna arvsklass som för de andra: de ärver endast om det inte finns någon arvinge i de två föregående arvsklasserna.

Finns det ingen legal arvinge i arvsklasserna så tillfaller ditt arv den allmänna arvsfonden.

Är du sambo är det därför extra viktigt att skriva ett testamente till varandras förmån då man inte ärver varandra i en sådan relation! Detsamma om du är ensamstående och vill fördela din egendom på ett speciellt sätt.

Att skriva ett testamente

Att sätta sig ner och skriva om vad man vill skall hända med ens tillgångar efter att man har gått bort är inte roligt men ack så nödvändigt!

I dagens Sverige lever exempelvis allt fler par som sambos och får barn tillsammans utan att ingå äktenskap. Eftersom sambos inte ärver varandra som makar gör så kan det bli mycket svårt för den överlevande sambon att lösa ut arvingar om det värsta händer. Med ett testamente kan man se till så att den överlevande sambon åtminstone kan bo kvar i den gemensamma bostaden.

Ett annat exempel som man kan ta upp är när det finns särkullbarn med i bilden. Dessa har alltid rätt att få ut sitt arv direkt efter förälderns död, vare sig det finns en ny make/maka/sambo med i bilden. Genom att skriva ett testamente till sin partners fördel har då särkullbarnet endast rätt att få ut sin laglott, dvs halva laglotten.

Här kommer jag att skriva mer om detta och annat som hör ämnet Arv och Testamente.